fredag 23 februari 2018

Sexbyrån UR Skola


Varför får tjejer mens? Hur gör man för att visa att man är intresserad av någon? Var får man onanera? Måste man ha sex om man är ihop? Det är några av frågorna i Sexbyrån, en serie om kroppen, kärlek, relationer och sex som i första hand vänder sig till i elever i särskolans högstadie och gymnasium.


onsdag 21 februari 2018

Abilia erbjuder kurser



Abilia anordnar regelbundet kurser, workshop, temadagar och presentationer om deras hjälpmedel och lösningar. Deras workshops är kostnadsfria.


måndag 19 februari 2018

En timme om sexualkunskap i särskolan





Varför är det så viktigt med sexualkunskap i särskolan? Annika Edwards samtalar med Lotta Löfgren Mårtensson, professor i sexologi, Zafire Vrba, pedagog i särskolan, Olof Risberg, psykolog och psykoterapeut, och Thérèse Juvall, skol-och utbildningsansvarig på Lafa.

fredag 16 februari 2018

”Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet” Socialstyrelsen




Såväl forskare som praktiker är idag överens om att det finns ett starkt samband mellan kommunikationssvårigheter och utmanande beteende.

Ju större kommunikationssvårigheter, desto större risk för utmanande beteende. Mest konstruktivt är att uppfatta dessa beteenden som funktionella, dvs. som sätt att kommunicera, även om det sker omedvetet.

Personen kan till exempel ha ont, vara uttråkad, inte förstå vad som händer eller uppleva att ingen lyssnar på honom eller henne. Därför måste personer med intellektuell funktionsnedsättning ha individuellt utformat stöd så att de kan kommunicera med sin omgivning.

När en person ges bättre anpassade möjligheter att förstå och uttrycka sig minskar vanligtvis förekomsten av utmanande beteenden.



Rekommendationer för att förebygga och minska utmanande beteende













torsdag 15 februari 2018

Hur påverkas du av de du möter?

Alla människor är unika individer med sin personlighet och temperament. Detta påverkar i sin tur omgivningen och deras reaktioner. Vilket då givetvis kan komma att avgöra eller åtminstone påverka livskvalitet och upplevelser för personen vi möter. Vi måste vara medvetna om detta och jobba med oss själva. Vi måste vara med och skapa ett gott liv med roliga, utmanande, lustfyllda, positiva inslag varje dag för alla, även där det kan vara svårare att hitta, locka och fånga upp vad som är det för just den personen du har framför dig.


Stabila, aktiva, positiva och lättsamma individer tar fram trevliga sidor hos andra. Mötena blir i huvudsak positiva.



Nyfikna och alerta individer får uppleva flera intressanta och utmanande upplevelser.



Personer som reagerar negativt på förändring och inte kan be om hjälp på ett bra sätt gör omgivningen försiktig och osäker. För att undvika reaktioner undviker omgivningen förändringar och nära kontakt. Personen får då färre positiva kontakter och upplevelser vilket i sin tur ger brist på stimulans och kan öka utmanande beteende och stereotypa beteenden.


Från "Se mig, hör mig, förstå mig"

onsdag 14 februari 2018

Bemötande och det outtalade

Klagomål gällande bemötande handlar ofta om:
· Ovänligt och nonchalant bemötande
· Bristande empati och förståelse
· Har ej blivit lyssnad till eller trodd på
· Har inte blivit tagen på allvar
· Har känt att man varit till besvär



De flesta människor har ett antal outtalade och osynliga frågor inom sig, frågor som en skicklig lyssnare också kan bekräfta. Det är frågor som brukaren sällan frågar rakt ut men som finns med under samtalets gång. Exempelvis:


· Förstår du mig?
· Lägger du märke till mig och mina behov?
· Ser du mig?
· Lyssnar du på mig?
· Tar du hänsyn till mig, mina tankar och känslor?
· Bryr du dig om mig?
· Tar du mig på allvar?
· Kan jag känna mig trygg med dig?
· Kan jag lita på dig?
· Duger jag?
· Verkar jag obegåvad?
· Accepterar du mig?
· Vill du mig väl?



Ur boken: Professionellt bemötande - möta kunder i offentlig verksamhet

måndag 12 februari 2018

Liggande dans - Alla kan dansa!

Liggande dans är en rörelseaktivitet till musik i grupp för personer med flerfunktionsnedsättning. Liggande dans bygger på lyhördhet, närvaro i stunden och icke verbal kommunikation. Syftet är att deltagarna ska få uppleva rörelseglädje, utveckla samspel och kommunikation. I dansen får deltagarna stöd i att röra på kroppen utifrån sina egna förutsättningar och utforska den egna kroppens utvecklingsmöjligheter.




fredag 9 februari 2018

Föräldrarkultur och Personalkultur

















Omsorgsboken (Liber, 2000)


Hur vi upplever en situation är beroende av vilket perspektiv vi har. Det är lätt att prata förbi varandra om vi inte stannar upp och funderar kring hur vi samtalar och försöker ta den andres perspektiv.

Anhöriga spelar en viktig roll i vårt arbete. De har en stor kunskap och deras betydelse för personen vi arbetar med ska vi ha respekt för. När vi slutar på arbetsplatsen finns de kvar.

Jag hoppas att detta inlägg kan hjälpa till på vägen.

måndag 5 februari 2018

Ett tydligare kök


Här följer en rad exempel på hur köket kan bli en mer pedagogisk och tillgänglig plats

- Märk upp micron
- Bilder för inköpslista
- Bildrecept - appen matglad suverän såklart!
- Dukningsmall
- Måltidsmåttet
- Märk upp köksluckor - glasdörrar väldigt bra!
- Märk upp lådorna i kyl och frys med veckans dagar
- Guide för att använda vitvaror och köksmaskiner
- Veckomatsedel

Det finns såklart mycket mer! Detta är ett axplock :)

fredag 2 februari 2018

7 olika källor av makt


I vårt arbete är det viktigt att vi talar om MAKT. Vad är makt? Hur används makt? Vilken makt besitter jag?

Många skulle nog säga att det varken har eller utövar makt. Det stämmer inte, och vi behöver bli medvetna om vår makt. Och naturligtvis göra allt vi kan för att ge makt till de vi är till för.

Hoppas att detta kan väcka tankar till er och öppna upp för samtal.


makt, inom samhällsvetenskapen antingen handling, dvs. maktutövning, eller förmåga, dvs. maktresurser.
Nationalencyklopedin




Belöningsmakt – Den som kan belöna andra eller uppfylla andras önskningar har makt. Ju större belöning, desto större makt. Exempel är att ge beröm, uppskattning och uppmärksamhet.

Tvingande makt -  Den som låter andra slippa negativa konsekvenser, tar bort något positivt eller ger kritik har makt.

Legitim makt - Den som har mandat och befogenheter att påverka andra har legitim makt, till exempel en chef som har en organisatorisk rättighet att belöna/bestraffa ett beteende.

Referensmakt - Den som, genom att vara ett föredöme för andra, skapar relationer där andra vill likna och befinna sig i ens närhet har makt.

Expertmakt - Den som har specialistkunskaper eller andra förmågor som andra är beroende av har makt.

Informationsmakt - Den som har tillgång till information som andra vill ha och är beroende av har makt.

Makt genom kontakter - Den som finns i närheten av och har kontakt med högsta ledningen har makt.

Ur boken Professionellt bemötande - möta kunder i offentlig verksamhet